söndag 28 augusti 2016

Jag bestämmer själv


Jag kan...men jag vill inte.


Det pratas så mycket om trotsåldrar hos barn. Jag tror faktiskt att det finns trotsåldrar hos vuxna med. I varje fall så märkte jag att jag kom in lite i en trotsperiod när jag slutade jobba. Så länge man hade ett schema att följa var valfriheten inte stor, och det var många gånger man fick bita ihop fastän man helst skulle velat stampa och skrika som ett litet barn. Jag är fortfarande i trotsåldern. Inte så att jag skriker och stampar i golvet när jag inte får som jag vill. Men jag gör inget som jag känner att jag inte vill göra....med vissa undantag klart. Det viktigaste är ändå att kunna välja bland alla roliga saker och inte göra alla hur gärna man än vill. 

söndag 21 augusti 2016

Ta inte allt så allvarligt


Livet blir lättare med en gnutta humor.


Tillsammans med barnbarnen är livet en stor ståuppföreställning. Det har varit mycket skratt de här veckorna många gånger p.g.a. språkförbristningen. Zoés vardagsspråk är franska, men hon förstår svenska fullt ut. De första dagarna var det många franska ord som Rasmus och jag undrade över, men hon kunde själv översätta dem för oss så det löste sig. Helt automatiskt blev det sen att vi använde lite franska glosor blandat med svenska så det lät väldigt kul. I går kom Daniel hit och han pratar mest engelska, men det är lite enklare. Det blir en väldans blandning när de tre kusinerna pratar med varandra, men på nåt vis så förstår de varandra ändå.

söndag 14 augusti 2016

Idealet


Alla säger att ingen är perfekt. Jag antar att de inte har träffat mig.

Det är absolut ingen överdrift. Jag har skriftligt bevis på det.......i varje fall på marsipan.


Rasmus beställde en tårta till mig när jag fyllde år.

söndag 7 augusti 2016

Ett annat sätt att se på saken


Lat är ett starkt ord. Jag skulle vilja kalla det för delvis deltagande.


Jag har nog mest varit delvis deltagande den här veckan. Min kondis är inte i närheten av barnbarnens. Det finns tack och lov många saker att sysselsätta sig med där inte kondisen är det viktigaste. När det gäller de lugnare sysselsättningarna har jag varit väldigt aktiv, så det har förhoppningsvis uppvägt det hela. 

söndag 31 juli 2016

Ett tips


Vila är att konservera energi.


Jag har försökt att konservera så mycket energi jag bara kunnat, för jag antar att den kommer att behövas denna veckan när Zoé och Rasmus är här. Det blir antagligen lite andra aktiviteter än jag är van vid annars. Vad jag mest ser fram emot är att det kommer att bli liv och rörelse här hela tiden. Ibland kan det bli lite för lugnt när bara Göran och jag är hemma. Vilken tur att jag får låna barnbarnen ibland. 

fredag 29 juli 2016

Låtsassyskon

Idag får vi finbesök. Vi ska åka till Kastrup och hämta Katarina och Zoé. Hon slutade skolan för nån vecka sen och nu är det sommarlov som gäller. Då är naturligtvis ett besök hos mormor och morfar inbokat. Dessutom kommer ju den viktigaste personen av alla (enligt Zoé) också att vara här en hel del...nämligen Rasmus.


Man kan lugnt säga att det var kärlek vid första ögonkastet mellan de två kusinerna.


Trots det långa avståndet dem emellan har de träffats ganska ofta.


Rasmus har alltid tyckt om mindre barn och har tålamod att leka med dem på deras nivå.


Han sa en gång att det inte var så nödvändigt att ha syskon för han har ju Zoé och hon är nästan som en lillasyster. Zoé i sin tur berättar för kompisarna i skolan om sin frère (bror). 




 Det går inte och ta miste på att de gillar varandra.


Allt som Rasmus gör måste Zoé naturligtvis göra likadant.


onsdag 27 juli 2016

En bra årgång



Det gäller inte bara vin när man pratar om bra årgångar. Det kan även gälla fotvårdare, tandläkare och frisörer. Jag har lyckats hitta tre där man verkligen kan prata om bra årgång...ja, faktiskt utomordentligt bra. De är alla tre under 50 år men ganska jämngamla gissar jag. Jag besöker de här tre damerna med jämna mellanrum. Visserligen är det inte alla besök som är lika trevliga, men det beror inte på deras person utan mer på deras yrke. Jag tänker givetvis på tandläkaren. Hon är världens trevligaste människa att prata med, men så fort hon får tag på sina instrument så förvandlas hon i mina ögon till Mrs Hyde. Jag får försöka att tänka om lite för hon är så mån om mig på alla sätt och vis och det är aldrig fråga om några smärtsamma behandlingar. Jag tror faktiskt att det är min tandläkarskräck sen jag var barn som är boven i dramat. Min skoltandläkare var säkerligen kusin med både Mr Hyde och Frankenstein. Han var den läskigaste tandläkare jag träffat och på den tiden togs inte så mycket hänsyn till att man var rädd.


Min fotvårdare är en toppentjej som sköter om mina fötter var sjätte vecka. Jag måste erkänna att jag längtar efter de besöken. Medan jag sitter med fötterna i fotbad så serverar hon mig en kopp cappuccino och en liten kaka på en silverbricka. Man känner sig som en riktig VIP. När fötterna är vidgjorda masserar hon dem och när jag sen går därifrån är det nästan så jag skulle kunna ringa direkt till Let´s dance och anmäla mig.


Igår besökte jag min frissa igen. Mitt hår växer värre än ogräset i trädgården så nu kunde jag inte se länge utan att fästa upp luggen först. Det var även dags att få lite färg på hårstråna. Jag brukar variera så jag får ny färg och ny frisyr varje gång jag träffar henne. Det är alltid kul att testa något nytt. Den här gången klippte hon hellugg på mig och ganska kort vid sidorna. Vi diskuterade lite fram och tillbaka angående färg. Hon vet att jag älskar rött hår och det är ganska länge sedan jag var rödhårig, så hon blandade till en mörk nyans och kletade i håret på mig. Det blev jättesnyggt! Faktiskt så snyggt att jag tänkte ta en bild och lägga in på bloggen, men sen visade det sig att jag hade dåligt batteri i kameran och det var skit på linsen, så ni får helt enkelt försöka föreställa er hur tjusig jag är.